Då spanar vi åter in Ottsjö Fjällby

Onsdagen den 7 september 2016

Hej.

Då pågår planeringen för fullt för resan till Ottsjö. Det hade varit skönt att bli av med stenarna, men dom får följa med på resan. Det finns ju hjälp att få i Jämtland, vem vet kanske det löser sig på någon fjällstig. Innan vi åker måste vi ta reda på våra Katja äpplen, det blir åtskilliga kilon i år. Jag fyller 2 plastbackar om dagen. Några backar tar vi med oss Gunnel och Roland. Resten får vi lagra i garaget tills vi kommer hem. Vi har hittills även gjort 4 omgångar äppelmos på fallfrukten, så nu går gröten lättare ner kommande år.

Ottsjö Fjällby

Fredagen den 9 september 2016

Hej.

Då är det packat och klart för morgondagen färd mot vår stuga i Ottsjö. Vädret låter lovande för bilfärden genom vårt avlånga land. Förmiddagsfika vid Trädets rastplats, lunch på Nässundets Station, eftermiddagsfika vid Siljans strand och sedan tar vi in på Lilla Hotellet i Sveg för övernattning. Det har varit jobbigt de sista dagarna att ställa ordning huset och tomten. Mest bekymmer har det varit att ta reda på den rikliga äppleskörden, det finns några 100 kilon att ta reda på när vi återkommer till Skogstorp. Men nu ser vi fram emot fjällupplevelser till fots i Södra Årefjällen. Ett av målen i år är, att om vädret tillåter, att åter bestiga Ottfjället (1265 m). Lite fiske i Hustjärn och Ottsjön är också något vi tänkt prova på, en och annan röding vore inte fel att få med sig hem. Sedan kommer vi säkert att fylla på bär spannarna den sista veckan.

Hälsar vi Skogstorpsbor

Bengt och Gunnel

Björnen i Sveg

Söndagen den 11 september 2016

Hej.

Då har vi installerat oss i vår stuga i Ottsjö. Resan hit gick utan några större problem, men visst känns det att man är lite närmare 100. Men vi backar väl bandet lite grand. Vi lämnade värmen på västkusten i lördagsmorse och styrde bilen norrut genom Västgötaslätten. I Limmared började mitt hjärta rusa, det var stor loppmarknad på torget framför Glashuset. Men jag fick säga vi "hinner inte stanna" ett antal gånger, då vi hade 60 mil kvar till övernattningen i Sveg. Men det blev en jobbig resa för "Loppisskyltar" såg vi i mångfald under resan. Förmiddagsfikan vid Trädets rastplats smakade utmärkt och lunchen vid Nässundets station gav oss den energi, som vi behövde för att klara resan vidare genom Värmland, Dalarna och slutmålet i Härjedalen. Vi övernattade på Lilla Hotellet, som ligger bakom björnstatyn i Sveg. Björnen har fått lite problem med balansen, så den har fått stödrollator, för att inte ramla framstupa. Efter en natts skön sömn och en stadig Härjedalsfrukost, for vi vidare mot vårt slutmål. Vi passerade Hede, Vemdalen, Vemdalsskalet, Klövsjö och Åsarna, där vi tog en förmiddagsfika tillsammans med alla skidlegender, som vi kunde läsa om på skidcentret. Sedan blev det ett stopp i Järpen för inköp av lite överlevnadsprodukter, så att vi kan ladda våra kroppar, för kommande strapatser på Södra Årefjällens vandringsleder. Jag förstår att ni även undrar hur det går med mina stenar, de får väl framtiden utvisa. Men hänger de kvar kommande veckor, så blir det operation den 30 september.

Hälsar vi Ottsjöbor

Bengt och Gunnel

Utsikten från tornet på Högåsen

Måndagen den 12 september 2016

Hej hallänningar.

Idag har vi haft en fantastisk dag här uppe i Ottsjö fjällvärd. Vi tog oss först en ordentlig sovmorgon efter de 2 resdagarna hit till stugan i Ottsjö. Men efter en fjällfrukost med nyplockade blåbär och messmör från Jämtland, så var vi laddade för en tur upp till Platåkåtan i Språngsdalen. Leden är spångad hela vägen upp till Kåtan, så vi gick med lätta steg upp för sluttningarna. Från serveringsbryggan vid Platåkåtan har man fantastisk utsikt över Ottsjön och Ottfjället. Vi drog vidare upp mot Högåsen, vi måste kolla om utsiktstornet var upprest, det hade blåst omkull i en vårstorm förra året. Vi tog oss utan ansträngning upp på högåstoppen, och till vår glädje så var utsiktstornet upprest igen. Från tornet, så har man en 360 gradesutsikt över fjällvärden och det blev många fjällbilder på minneskortet i kameran. Den medhavda förmiddagsfikan smakade också lite extra när vi satt och njöt av den fantastiska stunden i Ottsjö fjällvärd. Lavskrikorna var också nyfikna på vilka det var som satt och beundrade deras vardagsrum. Efter att vi hade vilat benen, så tog vi oss ner till byn igen. Vi kollade även blåbärstillgången, men den var så där, så vi kollar nog vidare i den nedre terrängen istället. Efter turen, så behövde vi fylla på magsäcken lite grann, så det att skala lite av värdparets nypotatis och steka lite annat gott till lunchen. Resten av eftermiddagen avnjöt vi i solgasset på altanen.

Hälsar vi Ottsjöbor

Bengt och Gunnel

Gunnel och Gunnel planerar utflykter

Tisdagen den 13 september 2016

Hej

Idag bestämde vi oss för att vila fotpedalerna efter gårdagens klättring upp till Högåsen. Vad då göra, jo ut och köra, en tur med bil runt Kallsjön i dagens septembervärme. Men först ett stopp i Järpen, på Lundhags för inköp av glömd polotröja, men vi hittade ingen i sortimentet. Sedan ett stopp apoteksgruppen för att hämta ut stenmedicinen, så att jag kan klara framtida smärtsamma anfall i urinledarna. Men min doktor, som är stenspecialist på Region Halland hade inte skrivit ut något recept som utlovat. Så nu får man använda fantasin om anfallen kommer. Efter dessa besked så fortsatte utflykten runt sjön. Men dagens tur blev inte som vi planerat, först blev överraskade av asfalteringarbeten efter Järpen, det blev att följa billotsen förbi maskinparken. Men efter Kall var vi av med det problemet men nu väntade ett annat, att hitta en fin rastplats med utsikt över Kallsjön och Åreskutan. Det var inte det lättaste, men efter en stund såg vi en skylt "Drottning Sofias Brygga". Varför inte, den måste ju ligga vid vattnet, vägen ledde oss genom ett par bonngårdar och avslutades med en brant gärdesväg ner mot vattnet. Men det fick bära och brista, nu var vi fikasugna, så vi rullade ner till bryggan. Vilket perfekt fikaställe vi fick njuta av en bit ut i Kallsjön, kaffet och mackorna smakade lite extra i denna miljö. Efter fikan var tanken att vi skulle fara vidare till Kallsedet och Kålåsen, men efter en mil så blev det stopp igen, nyutlagd tjära med lösgrus ovanpå. Det blev att vända åter mot Kall och sedan tog vi bron över älven mot Huså, så vi slapp asfalteringsarbeterna igen. Efter par mil på andra sidan Kallsjön, så tog vi vägen över till Åre. Men några avstickare ut bärterrängen avstod vi från, på grund av en hel del varningsskyltar om pågående älgjakt. Det blev lite stopp för dokumentation av utsikten över Årelandskapet, sedan bar det hem till stugan för mat och vila. Ett litet besök blev det sedan också i Ottsjöbua för att heja på Peter och inköp av kvällspressen

Hälsar vi Ottsjöbor

Bengt och Gunnel

Utsikten från Kläpphögarna

Onsdagen den 14 september 2016

Hej

Idag var det dags igen för en tur i Ottsjö fjällandskap. Vädret var lovande, så vi valde Platåleden som går via Språngsdalen, Utsikttornet på Högåsen, Platån och Kläpphögarna. Idag kompletterade vi även kafferyggsäcken med extra vattenflaskor, vilket visades att behövas i värmen. Även klädesutrustningen fick vi ta av oss efter hand i värmen och trycka ner i ryggsäcken. Till sist gick vi i bara T-shirten och vi ångrade oss att vi inte hade tagit shortsen istället för långbyxorna. Men vi 70++ klarade ändå vandringen galant, det var fantastiskt att vandra genom höstlandskapet över platån och avsluta den med fikan med utsikten över fjällandskapet som hade allt. Fjälltoppar, snö på fjällsluttningen, fjäll som brinner i höstfärger, fjällsjöar och mycket mer som man bara laddar interminnerna med. Efter att vi suttit och njutit av härligheten i ett par timmar, så fortsatte vi vandringsleden till vår stuga. Ja det också faktiskt sant ledcentralen ligger c:a 100 m från vår stuga. Nu luktar det gott från en nygräddad äppelpaj, så jag stänger butiken.

Hälsar vi ottsjöbor

Bengt och Gunnel

Nulltjärn vid Vålådalen

Torsdagen den 15 september 2016

Hej.

Idag, när vi idag drog upp rullgardinen, så hängde molnen lågt över byn. Så vi tog det lite lungt, för vädret skulle bli bättre fram på dagen. Någon längre vandring ställde vi in, så vi valde istället att utforska omgivningarna. Men först ett samtal till Region Halland angående det utblivna receptet på min stenmedicin. De hade telefontid fram till 11.30, men det blev ett antal samtal innan de lyfte på luren. De blev då förvånande över att det inte hade skrivits ut något recept av ansvarig doktor. Efter lite repetition av min sjukdomsbildsbehov, lovade de åter att receptet skulle skrivas ut. Men jag fick även ett negativt besked att min operationstid den 30 september var avbokad, varför fick jag inget besked om. De lovade att återkomma med nya besked. Som ni förstår, så började inte dagen inte bra, så vi tog bilen och drog till Vålådalen. Parkeringen vid spårledercentralen var fullproppad, så vi körde vidare mot Nulltjärn. Nu var vädret perfekt för en promenad utmed Nulltjärn. Det blev många fantastiska bilder av höstfärgerna, som speglade sig i tjärnen. Efter att vi njutit av färgprakten i fjälllandskapet, vände vi åter till Vålådalens Fjällstation och intog dagens lunch. Den smakade utmärkt, så nu klarar vi resten av dagen strapatser. Vi stannde på hemvägen till stugan och fotograferade "Ingeborgsfallet och Vålåfallet" i Vålån. Plöstsligt ringde även mobilen, det var Urologimottagningen i Halmstad, det blev en ny operationstid för stenen den 11 oktober. Om det nu blir av den här gången, får väl framtiden utvisa, det är den 5:e gången som den blivit ombokad. Nu var vi så irriterade på dagens händelse, så vi tog en tur ut i blåbärsskogen istället.

Hälsar vi Ottsjöbor

Gunnel och Bengt

Ridvadet vid Ottsjön

Fredagen den 16 september 2016

Hej

Idag ville inte molnskärmen över Ottsjö lyfta, vi såg inte Ottsjön m.m. Så det blev en  runda bland stugorna på förmiddagen. Men först vinkade vi av Gunnel och Roland, som  åkte till sin hytte i Norge en vecka. Så nu är vi ansvariga på Högåsvägen, men det brukar inte vara några problem. Vi gick sedan upp på stugområdet, som ligger ovanför vår stuga, där var grävmaskiner i full verksamhet med både nybyggen och lyft av en stuga, som höll på att glida av grundstockarna. Vi fann ingen favorit, ifall någon trisslott skulle ge oss möjligheten att göra ett inköp. Sedan behövde vi göra ett besök i Ottsjöbua för inköp av lite helgmat, till lunch blev det lite potatismos med tillbehör. Nu var vi laddade för en eftermiddagsvandring ner till Ridvadet vid Ottsjön. Vi tog även med oss plockare, så vi kan inspektera lingonbackarna utmed vandringsleden. Det fanns lite lingon, men inte som de tidigare åren , så det blir att hitta nya lingonmarker i år. Ridvadet, som även användes av Karl XII när han korsade Ottsjön vid kriget mot Norge. Ridvadet är en sandbank, som ligger tvärs över sjön, där man kan rida eller gå över. Men dagens vattentemperatur lockade inte oss till ett försök. Vi satte oss istället och avnjöt medtagen fika  vid sjökanten. På hemvägen till stugan, så fick vi ihop några liter lingon,  så att vi kan göra lite rårörda lingon, som vi kan avnjuta tillsammans med kommande överlevnadsintag.

Hälsar vi Ottsjöbor

Gunnel och Bengt

Vålåfallet

Lördagen den 17 september 2016

Hej.

Idag har vi haft en riktig slappardag, molnen över Ottsjö ville aldrig lyfta. Så vi tog tag i veckostädningen av stugan på förmiddagen. Även en inspektionspromenad i de södra stugområdet hann vi med innan vi tog tag i lunchbestyren. Gårdagens rårörda lingon smakade alldeles utmärkt till nypotatisen och schnitzlarna. Sedan blev det lite vila i bingarna innan dagens matcher i dumburken. Idag fick jag också kvittens på att det finns transportmöjligheter här i byn, om det blir stenstopp i stupröret. Plötsligt mullrade det ordenligt över byn, det var en helikopter som steg ner ur dimman och landade. Men det var inte min tur denna gången, men det kändes genast lite bättre, att det finns resurser här vid behov.

Hälsar vi Ottsjöbor

Gunnel och Bengt

Handölsforsarna

Söndagen den 18 september 2016

Hej.

Idag strålade solen åter över Jämtlands fjällvärd, så vi bestämde oss för att åka på söndagsutflykt till Handöl och Storulvåns turiststation. Vi har varit där några gånger tidigare, så vi förväntade oss härlig dag med mycket höstfärger. Våra förväntningar blev uppfyllda med råge, Handölsforsarna hade vi tydligen bara delvis sett tidigare, men vi tar det från början. Vi åkte E14 genom Åre, Duved och Ånn innan vi kom fram till Handöl. Nu var vi fikasugna, så vi stannade först till på Hanriis Cafe för ett par våfflor med hjortonsylt och grädde. Efter fikan stannade vi till på en fotoutställning hos Handöls fotoklubb, där Gunnel fastnade för ett par fågelfototavlor, som hon inte kunde lämna. Det fanns även ett par loppisar i byn, så det blev också en filmkamera för 20 kr. Nu skulle vi upp och ta en koll på Handölsforsarna igen, hängbron över forsen var nybyggd, så den måste vi prova. Det var en fantastisk vy över forsen och Ånnsjön. När vi korsat forsen och kommit över på andra sidan , så hittade vi en skylt med texten "Utsiktsplats 400 m" och det måste vi kolla. Stigen bar brant uppåt och när vi kom fram till utsiktsplatsen, så fick vi se en fantastisk utsikt över ännu fler Handölsforsar. Den forsen som vi beundrat tidigare år var bara en del av Handölsforsarna, nu hade vi total utsikt över de berömda Handölsforsarna. Solen lyste från klar himmel och kameran gick på högtryck för att dokumentera detta skådespel. Vi satt en lång stund och beundrade denna pärla i fjällvärden. Innan vi lämnade Handöl stannade vi också till vid kapellet för stunds stillhet, för att minnas allt vi sett. Nu väntade ett besök på Storulvåns fjällstation, men när vi närmade oss turiststationen, så kunde vi konstatera att fler hade detta som mål denna fantastiska dag. Vi tvärvände bilen och uppsökte en fjällglänta för att intaga medhavda matsäck. Några renar undrade var vi var för individer, men ruskade på huvudet och vandrade vidare. Nu var vi fullmatade av både mat och intryck, så vi vände skutan håmåt igen. Men vi kunde inte låta bli att göra ett stopp till vid Tännforsen, för att beskåda kraften i vattenmassorna, som störtade ner utmed fallet. När vi sedan närmade oss Ottsjö, så körde vi ner till Ottsjöbua för inköp av kvällspressen . Det behöver upprepas, vilken fantastisk dag vi upplevt.

Hälsar vi Ottsjöbor

Bengt och Gunnel

Svarttjärn i Sveaskogs Ekoskog

Måndagen den 19 september 2016

Hej.

Idag var det en ny vecka även här uppe i Jämtlands fjällvärd. Vädret såg lovande ut, kolla dagens väderbild i tv-programmet "Sverige idag", väderbilden var från Ottsjö fjällby. Bilden är tagen från Värdshuset ner över byn och Ottsjön, en bild som beskriver vad vi upplever varje dag här i Ottsjö. Men först krävde mitt hälsotillstånd ett besök på apoteket i Järpen, för att få ut medicin, så att det inte blir stopp i stuprören. Nu hade stenexpertsdoktorn skrivit ut en ordentlig dos, så mina misstankar kvarstår, att det kanske blir fler ombokningar av min njurstensoperation. Ett  snabbt besök på en kupan, för att kolla kameratillgången, gav lite tur denna gången. Nu for vi hem till stugan och laddade magarna och ryggsäcken för ett besök i bärskogen vid Håckrenmagasinet. Målet var att kolla bärtillgången och inta eftermiddagsfikan vid Svarttjärn. Håckrenmagasinet såg lite annorlunda ut när vi körde utmed skogsvägen. Det visades att man tömt hela magasinet på vattnet, det var en höjdskillnad på 10 m, se bifogad bild. Bärtillgången var så där, lingonen lyste med sin frånvaro, men lite blåbär fanns det. Gunnel kämpade ihop en liter med sin handplockning, jag ägnade mig åt att hitta fotomotiv, men solen var inte med mig. På hem vägen såg vi en stor älgtjur (tolvtaggare), men inte i skogen, utan på en släpkärra efter en jägarbil.

Hälsar vi Ottsjöbor

Gunnel och Bengt

På Ottfjällets topp

Tisdagen den 20 september 2016

Hej.

Då har vi uppfyllt ett av målen, som vi hade på denna trippen till Ottsjö, vi har bestigit Ottfjället 1265 m. Vi tog beslutet igår kväll när vi såg väderapporten, att det skulle fortsätta och vara strålande väder. Vi laddade ryggsäckarna med lite extra och med mycket vätska, som behövdes under klättringen upp på fjället. Leden börjar vid liften bakom Vålådalens fjällstation. Första biten var väldigt brant och jag kände att hjärtverksamheten ökade, så då började jag fundera på hur skall detta sluta. Vi tog det lite lungnare på klättringen uppåt, så att vibrationerna i bröstet avtog. Tidigare har vi gått den så kallade slaktvägen från Gunders mosse, men den var avstängd nu på grund av en nybyggd rullskidebana. Vägen genom skogen var riktigt stenig, så man fick hålla rätt på var man satte fotpedalerna. Längre upp vid slaktvägen ligger ett vindskydd, där vi tänkte pausa lite, men där var upptaget så vi gick vidare. Första pausen för intagande av vätska tog vi vid Västra Storbäcken, där det fanns rastplats. Stigen går sedan stadigt uppför, vi passerar ett renstängsel och viker höger mot Ottfjällstoppen. Nu var det dags att samla alla krafter för den sista kilometern var brant. Väl på toppen belönades vi med en 360 grades vy över Ottsjö, Anarismassivet, Lunndörrspasset, Lillstensdalsfjället, och Brunnerfjällen. Vi intog vår medhavda fika och laddade våra hårddiskar med denna fantastiska utsikt. På vandringen tillbaka till Vålådalen, så plockade vi blåbär och njöt av utsikten över Vålådalssänkan. På hemvägen med bilen, så korsade även en rådjursfamilj vår väg, vi följde sedan deras graciösa hopp vidare in i skogsterrängen.

Hälsar vi Ottsjöbor

Gunnel och Bengt

På Ottfjällstoppen igår

Onsdagen den 21 september 2016

Hej.

Idag fick vi ta det lite lungnare efter gårdagens toppkänning på Ottfjället. Vi är lite förvånade båda två, att vi klarade av klättringen upp på Ottfjällets topp. Det var en kraftansträngning av oss båda. Vi gick 14 km och tog c:a 700 höjdmeter, så det var en ordenlig utmaning, men vill man så kan man. Dimman låg kvar över Ottsjö under förmiddagen, så vi tog en förmiddagsrunda bort till gamla slalombacken. Kollade även ett gammalt bra lingonställe, men lingontuvorna var nakna. Gick hem till stugan och tog en förmiddagsfika, sedan åkte vi istället till ett säkert lingonställe och plockade 10 liter. Nu kände vi av gårdagen, så vi åkte till stugan och fixade lite lunch. Sedan blev det lite återhämtning i bingarna. Men efter eftermiddagsfikan längtade vi ut till lingontuvorna igen. så vi lyckades plocka ett par spannar till. Så nu har lite av årets lingonskörd att fylla frysboxen med när vi kommar hem.

Hälsar vi Ottsjöbor

Gunnel och Bengt

Höstfärger i Ottsjö

Torsdagen den 22 september 2016

Hej.

Idag hängde även molnen lågt över Ottsjön och byn, så någon längre vandring hade vi inte tänkt oss. Men först behövde vi lite förstärkning till frukosten och dagsmatsäcken. Det fick bli ett tidigt besök i Ottsjöbua för lite inköp, även några vykort behövde postas innan lådan tömdes 10.00. Det är inte som det var 80-talet, då Sveriges minsta postkontor fanns i byn, nu finns det bara en gul låda utanför Ottsjöbua. Men vädret lockade nu ut oss på en liten turvandring, vi tog bilen ner till vägens ända i byn, och parkerade bilen vid f.d. liften. En vandring utmed Ottsjön är nog vad vi orkar med denna dag och inte i stenig terräng, så vi valde grusvägen mot Bottenvallen, som ligger vid sjöns övre ända. Man hade avverkat skogen ner mot sjön på långa sträckor, så vi kunde se Ottfjället på andra sidan sjön. Efter c:a en halvmils vandring kände vi oss nöjda och uppsökte ett par stubbar i sluttningen mot Ottsjön och intog vår medhavda fika. Det var skönt att sitta och memorera vad vi upplevt dessa Ottsjöveckor. Efter denna  tur tog vi oss tillbaka till vår stuga och gräddade tunnpannkakor, dom smakade mumma med vår rårörda lingonsylt.

Hälsar vi ottsjöbor

Bengt och gunnel

Ingeborgsfallet

Fredagen den 23 september 2016

Hej.

Då är det fredag och vår sista dag här i Ottsjö Fjällby, i morgon styr vi bilen söderut igen. Idag har det regnat hela dagen, men det tog vi med jämnmod, de var de första dropparna de här två veckorna. Vi har tagit det lungt under dagen och planerat för hemresan, en tur för att inandas den sista fjälluften fick vi mellan regnskurarna. Vi har haft 2 fantastiska veckor här i vår stuga i Ottsjö, vädret har varit helt otroligt, många soldagar, varmt för årstiden och ingen vind. Höjdpunkterna var besöken på Kläpphögarna, Ottfjället, Handölsforsarna, Kallsjön, Svarttjärn, Storulvån m.m. Som vanligt har denna plats på jorden skänkt oss kraft och energi. Underbara naturupplevelser, avkoppling, lugn och ro, saker som gör att man orkar leva. Som vanligt är det svårt att lämna allt detta. Den känslan blir värre med åren. Men vi kommer tilbaka.

Hälsar vi Skogstorpsbor

Bengt och Gunnel